Axel Emanuel Holmberg föddes den 27 april 1817 i Stockholm och dog där den 6 juni 1861. Han var son till en skomakare som hette Lindgren, men blev upptagen som eget barn av en handlande vid namn Holmberg vars namn han antog. Han gick i Klara skola och en av hans skolkamrater var den något äldre August Blanche med vilken han knöt en livslång vänskap. Efter avslutad skolgång satte fosterfadern honom i hantverkarlärna som dock avbröts efter en tid då hans fosterföräldrar flyttade till Grimeton i Halland där de köpt en gård. Här arbetade han med lantbruket och skaffade sig då stora kunskaper om jordbruk, som det senare skulle visa sig, skulle bli av stor betydelse.

Efter att ha haft en del konditioner bl.a. i Göteborg och i två år varit anställd som inspektor på Ströms herrgård i Hjärtum beslöt han att bli präst och förlade sina studier till Lund, där han också prästvigdes för tjänstgöring inom Göteborgs stift. Han blev först pastorsadjunkt i Naverstad och senare hos den kände zoologen och prosten C.U. Ekström i Stenkyrka på Tjörn och slutligen i Hjärtum.

Vid sidan om prästämbetet ägnade han sig åt fornforskning och topgrafi. Hans stora verk Bohusläns historia och beskrifning, Uddevalla 1842-45 är ett märkligt verk vari han raskt och livfullt skildrar först landskapets historia och fortsätter med skildringar av folkets liv och verksamhet och ger slutligen en utförlig beskrivning av landskapets socknar. Härvid redogörs noggrant för traktens topgrafi, de större gårdarna, jordbruket, fornlämningar samt beskriver kyrkan och dess historia och förtecknar de präster som verkat där. Han gjorde epok i den svenska landskapsbeskrivningens historia. Allt är skrivet i en stil som gör verket behagligt och lättläst.

Senare utgav han Skandinaviens hällristningar, 1848-49, som genom sina många avbildningar nådde stor uppskattning. Härvid var han inte bara bearbetare utan även upptäckare. Nordbon under hednatiden 1852-54, var ett arbete som åsyftade att vara en ”populär framställning af våra förfäders äldsta kultur” och ansågs på sin tid vara banbrytande. Dessa två sistnämnda verk kan väl nu anses vara föråldrade men ”Bohusläns beskrivning” som folket kallade boken är fortfarande av hög klass och är viktig om man vill göra en jämförelse med förhållandena i dagens
Bohuslän.

Det har sagts om Holmberg att han som genuin skärgårdpräst trivdes bäst bland sina enkla församlingsbor än hos sina ämbetsbröder och med egen båt och sjöbod var ”storstövlarna och sydvästen lika naturliga plagg som kappan och kragen”

Första upplagan av Holmberg, A.E., Bohusläns Historia och Beskrifning utgavs 1842-1845. Del 1 (182 s.) av Samuel Viktor Bagge, Uddevalla, 1842. Del 2 (280 s.) och del 3 (280 s.) av Carl Gabriel Malmgren, Uddevalla 1843—1845. Hela verket trycktes i en ganska sliten frakturstil. Detta arbete är nu ganska sällsynt och betingar ett högt pris på bokantikvariaten. I folkmun kallas verket "Bohusläns beskrivning."

Wilhelm Ängermark